God morning, här sitter jag i soffan med huvudet sprängfyllt

med saker jag måste fixa idag, har någon slags hatkärlek till

att ha massa ärenden, på ett sätt gillar jag att känna mig lite duktig hehe

men på ett annat sätt så hatar jag måsten.

Har tusen samtal att ringa, jag gillar egentligen inte att prata i telefon,

visste ni det? Enklaste sättet att få tag på mig är alltid genom att messa,

då får man svar snabbt... Nja det finns enstaka som jag gillar att prata i telefon med, kan räkna upp dom på en hand... Inga namn nämnda..

Eller ah, ibland kan jag älska att prata av mig, men viktigpettersamtal

som de jag måste ringa idag kan jag lätt skjuta upp i månader, så är det

Jonatan som får ta tag i allt som legat på efterslänten.. hehe

Kul att det här inlägget handlade om egentligen ingenting, jättekul.

Något som jag stört mig på sen jag blivit mamma är följande..

Innan Romeo kom så sa folk till mig till höger och vänster

- "Njut av din kropp nu när du är smal, sen får du en mamma-kropp"

- "Ja, när du är mamma så kommer du inte hinna sminka dig"

- "Man får ju aldrig tillbaka sin kropp"

- "Innan jag fick barn så var jag vältränad och smal"

- "Man prioterar helt enkelt inte smink och hår när man fått barn"

OCH SÅ VIDARE OCH SÅ VIDARE!!

Folk var så jävla duktiga med att vara negativa, att få en att få rå-ångest

för sin framtida kropp, dessa kommentarer fick jag i början av min graviditet.

Varför är det så viktigt att berätta de negativa sidorna av en graviditet/förlossning/småbarnslivet..

Jo för att vissa är så bittra för att dom plötsligt blev "fula" efter en graviditet,

och jag tror nog att rätt många har en förskönad bild av hur dom faktiskt såg ut innan graviditeten, såååå mycket behöver inte förändras!

Och sen att börja strunta i sitt utseénde bara för att man har barn?

Stackars männen till de kvinnorna som resonerar så, jag vill iallafall

vara en het pingla för Jonatan och för mig själv såklart.   

Och sen en sista grej, jag tror att barn blir glada av föräldrar som tycker

om sig själva och tar hand om sig! Med det menar jag inte partylockar

och high heels varje dag, men med en mascara och lite rouge kommer man långt!

Och framförallt med självförtroende så är man helt plötsligt en supermum!

Börjar känna mig lite bättre, fick borrelia för er som inte vet.

Varit trött ett par dagar, är det fortfarande i för sig, vad är borrelia

och vad är allmän trötthet liksom..

Idag var jag och tog mig en massage på Axelsson, gallerian i stockholm,

50 minuters njutning, fast jag måste erkänna att det tog mig ca 30-40

minuter att komma ner i varv (första gången jag hafr barnvakt till Romeo..)

så de sista 10 minutrarna var gudomliga, hehe.

Ska komma igång med bloggen nu, imorgon ska ni få en bildbomb, Romeo har ju nämligen fyllt 4 månader.   

Ni får ett inlägg till idag, ska berätta om något jag faktiskt stört mig på!

Jag har inte lagt ner bloggen eller struntat i den heller egentligen,

har fått borrelia och är allmänt trött och seg och slö..   

Jag har haft en litet sår på armbågen typ någon vecka, det kliade.

Men det var inget som jag reagerade på, jag är rätt klumpig och har nästan alltid något sår eller blåmärke på kroppen, går in i saker hela tiden..   

Hade också varit trött i flera dagar, trodde det berodde på värmen eller nåt.

Det var ingen mindre än Jonatan som såg det skarpa ringen på min armbåge och sa att jag förmodligen fått borrelia, lite kul är att Jonatan är asduktig på att berätta vad jag har för åkommor, jag berättar mina symtom och han ställer diagnos haha.  

För er som inte vet så får man borrelia av ett fästingbett, men kan som i mitt fall, inte ens märka att man blivit biten av en fästing.

Men det som visar att man blivit biten är att man får en röd ring någonstans på

kroppen med en röd prick i.

Var iallafall hos läkaren igår i liljeholmen och fick det konstaterat, och fick en kur penicillin.Tänkte att när jag ändå var i liljeholmen centrum så kunde jag lika gärna kolla lite i affärer,   började känna mig lite svag men gick ändå in på MQ och köpte ett par shorts + ett linne, i omklädningsrummet började jag känna mig riktigt dålig, kände att jag var på väg att svimma, betalde snabbt och gick ut från affären, gick ner till apoteket för att hämta ut penicillinet, då blev allt värre.

Började svartna för ögonen och jag blev panikvarm i hela kroppen, kände att jag skulle svimma på en gång, det enda jag kunde tänka på var Romeo som var med mig och låg i vagnen, blev så jävla orolig för han, vad skulle hända med min lilla älskling om jag svimmade.... Ringde Jonatan i panik och grät och sa att jag kommer svimma och inte kan ta hand om Romeo, Jonatan som jobbar i gallerian i stan, satte sig i bilen och var hos mig några minuter senare..

Slutet gott allting gott, men är galet trött...

Sådärja! Nu har man internet i nya lägenheten!

Herrejisses vad jag trivs i min nya lägenhet, känns

som jag hittat hem! Min gamla var väl bra på sitt

sätt, men det känns som att jag är hel nu på ett konstigt sätt!

Kan inte tänka mig att bo någon annanstans!

Så nu vet ni!

Som dom flesta av er redan vet så har vi fått en ny lägenhet,

den behövdes målas då den tidigare hyresgästen hade annan smak

kan man säga... Så värden skickade dit en målare som skulle måla

rubbet vitt! För att tillägga blev lägenheten vår den 1:a juli,

och vi har ännu inte sovit där en enda natt, bor hos min mamma..

Iallafall så kom målaren dit, frid & fröjd, han blev färdig efter 3 dagar!

Perfekt tänkte vi, då flyttar vi in, men så har han gjort ett uselt jobb

och den gamla färgen lyste igenom den nya vita färgen så det var liksom

fläckigt all over the fucking place...

Jonatan ringer chefen på målarfirman som berättar att det var en praktikant

som var hemma hos oss... VAD I HELVETE LIKSOM!

Varför skickar dom en dålig praktikant? Borde han inte ha en handledare

med sig? Jävla idioter.... Så målerichefen åkte hem till oss igår och konstaterade

att allt måste göras om, DÅ KOMMER DET DRÖJA YTTERLIGARE INNAN VI KAN FLYTTA IN! FAAAAAAAAAN FÖR IDIOTER!

Livet är allt bra härligt! Jag och min lilla famlj sitter i soffan

och kollar på tv, eller ja, inte Romeo då, han ligger och sover

i soffan, vill ha han nära hela tiden eftersom han kommit in i

en lite ängslig period, mammas hjärta!

Tror det har tagit mycket på han nu med flytten och allt,

han förstår ju inte vad som händer, och nu bor vi hos mamma

tills målarna är färdiga, ska bli så skönt att äntligen bo in sig,

tror vi flyttar in till helgen, HOPPAS!

Åhh vill bara att det ska bli svalare nu, Romeo är så himla

känslig för värme så han är en ledsen liten kille nu.   

Solen gassar ju på min mammas hus rätt ordentligt,

så huset är ju varmt även på kvällen, stackars Romeo.

Igår kväll grät han otröstligt i typ 2 timmar, och idag har

han också varit jätteledsen, tillsist gav jag honom 3 teskedar

vatten, då var det bra ett litet tag, sen blev han ledsen igen...

Och han ville inte ha tutte, förmodligen för att det ännu varmare

då, att ligga vid min kropp, så han fick massa teskedar med bröstmjölk,

då blev han lugnare, min duktiga kille, äter med sked!   

Man blir verkligen förkrossad när man inte kan trösta sitt eget

barn, jag ville tillslut också bara lägga mig ner & gråta...

Men nu ligger lillprinsen & sover framför fläkten i soffan,

och jag hoppas han få ro att sova länge nu och att det blir

svalare nu resten av veckan!!!!

Någon som har något tips på hur jag kan göra med honom dessa varma dagar?