Det har hänt något med mig, jag som trodde förut att min

kärlek var maxad, alltså att jag kände så mycket för mina nära & kära

som man kunde, att jag liksom nått min "älska-gräns".

Men det var helt fel, jag har aldrig älskat som jag gör nu, jag är så

himla lycklig, mitt liv är så perfekt. Min kärlek till Romeo är obeskrivlig,

älskar han så det känns i precis varenda del kroppen.

JAG KAN INTE SLUTA TITTA PÅ MIN SON, SITTER TIMME EFTER TIMME OCH BARA TITTAR PÅ MIN VACKRA SKAPELSE, ÅHHH VAD JAG ÄLSKAR DIG ROMEO,

DU ÄR ALLT!   

Inatt var Romeo lite snorig, förmodligen fosterfett som täpper igen näsan lite,

jag var helt knäckt, bara grät och grät för att han var täpp.

Hans fina pappa fick ta hand om honom, han fick lite näsdroppar och fick ligga

på pappas bröst, så var det bra sen, gör verkligen ont i mitt mammahjärta

när allting inte är perfekt för Romeo.

Nu förtår ni säkert varför bloggen halkat efter, alltså Romeo är världens snällaste

bebis, han är glad, sover bra, äter bra, sköter sin lilla mage perfekt osv.

Men eftersom jag inte kan sluta titta på han så har bloggen blivit lite lidande..

Nästa inlägg tänkte jag visa lite magbilder, en bild från samma dag när vattnet gick och en bild från hur magen ser ut nu.

Puss & Kram